Hur skall de firas? :P
Då har man stått ut 7 veckor med slaveri, utfrysning och sextrakasserier =/ Måste bara säga det är grymt skönt det är över iaf! Trodde aldrig jag skulle klara de =) 1.00-11.00 varje dag i 7 veckor på ett ställe som har personer som hatar dig och bara vill utnyttja dig maximalt pga att du arbetar gratis.
Sen måste jag ställa frågan, Kan man gilla nån man inte träffar?
Eller är det bara nått som man inbillar sig att man gör ? Kanske man minns människan på ett bra sätt och bara det bra sidorna. Man har alltså glömt dom mörka sidorna hos människan, alltså ''mörka'' sidorna. Enligt mig har alla människor nån sida av sig själv som inte passa alla andra människor och på sätt är en ''mörk'' sida, det innebär inte att den förmågan / ''sak'' är en dålig sak igenteligen.
Eller ja, hur känner man att man gillar en person? Är det som jag tkr att man kan vara sig själv med denna människa och inte behöver tänka på sin yttre mask som man oftast använder även fasst man inte vill.
Gillar man personen för minnerna man har tsm med personen ? Eller var man bara lycklig under den tiden ? ^^
Aja vet inte vad jag skall skriva nu förutom att jag är glad att jag aldrig gav upp med praktiken! Men nu måste jag sova =/ praktik snart=(
Åh, det är underbart skönt att känna att man når ett mål. Liksom när jag i lördags gjorde den allra sista teaterföreställningen i hela mitt liv - troligtvis - vilket också känns underbart härligt skönt! Man känner att man är sjukt jävla duktig.
Ang. att gilla någon man inte träffar. Hur då? Som man inte heller pratar med, eller som man pratar med fast inte träffar? Jag tror det, på ett sätt i alla fall. Om man trivs i personens närvaro och känner att man mår bra med honom/henne så gillar man personen, tror inte det behöver vara svårare än så. Faktiskt. Om man var lycklig då man var med personen så borde man gilla denne, även om man kanske inte har träffats på evigheter, på något sätt i alla fall. Har strulat till det här lite nu, men hoppas du fattar ändå. :P
